Vilka sensoriska system finns i handflatan och fötter

Den diabetiska handen – en i ljus bortglömt syndrom

»Tänk dig för att du vaknar upp samt har sovit på handen. Hela handen sover, den lyder ej och känns fumlig. ni kan ej skriva – du tappar kaffekoppen – fingrarna lyder dig ej. Det utför ont, väldigt ont!« Karpaltunnelsyndrom och inklämning av ulnarisnerven i armbågsnivå är fenomen som flera människor tillsammans med diabetes förmå uppleva varenda dag – utan för att ha sovit på handen! Dessa bekymmer lyfts fram i avhandlingen »The diabetic hand«, vilket Mattias Rydberg, specialistläkare inom ortopedi samt ST-läkare inom handkirurgi nära Skånes universitetssjukhus i malm, försvarade inom juni [1].

»Den diabetiska handen« är en samlingsnamn till olika handkirurgiska diagnoser vilket i upphöjd utsträckning drabbar individer tillsammans diabetes. Komplikationer i handen till resultat av diabetes drabbar både män samt kvinnor, såväl gammal liksom ung, samt finns inom olika former både hos patienter tillsammans typ 1- och typ 2-diabetes. Denna översiktsartikel syftar till för att belysa en fenomen såsom tidiga

Utmana svajet – nyfiken på balans

– oss såg för att ögonen rörde sig snabbare, så någonstans i hjärnstammen processas rörelseinformationen som starkare, säger han.

Hans hypotes existerar nu för att hjärnstammen hos dessa yrselpatienter tar in intryck via synen alldeles för ofiltrerat.

– I vanliga fall äger vi människor ett slags bromssystem på grund av våra ögonrörelser, vår ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något är för att bromsen existerar skadad, för att den visuella rörelseinformationen fortleds in inom hjärnstammen utan broms samt leder mot ökad känslighet för rörelse, säger han.

Redan i dygn kan patientgruppen få hjälp i form eller gestalt av synterapi, som går ut vid att dem exponeras på grund av olika typer av rörelser på en kontrollerat sätt. Nu hoppas Tobias Wibble också vid en ytterligare experimentell teknik, galvanisk vestibulär stimulans, GVS, där man stimulerar detta vestibulära systemet hos patienterna med svag elektrisk ström via elektroder bakom örat. 

– GVS ger nonsens-signaler. Hjärnan förstår ej vad vilket händer dock man äger sett nära andra status att s

Vanliga tillstånd inom hand samt handled, sektion 1

Smärta inom hand samt handled samt nedsatt handfunktion till resultat av olika tillstånd samt sjukdomar existerar vanliga sökorsaker inom primärvården [1]. Kvinnligt kön, upphöjd ålder samt psykosociala faktorer är prediktorer avseende behandlingsutfall vid hand- och handledsbesvär [2]. detta har föreslagits att biomekanisk belastning ökar risken för att drabbas från hand- samt handledsbesvär, dock rapport nr från SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) visar måttlig evidens för detta [3]. inom denna ABC-artikel beskrivs några vanliga sjukdomstillstånd i grabb och handled.   

Karpaltunnelsyndrom

Epidemiologi

Karpaltunnelsyndrom existerar en vanlig åkomma tillsammans med prevalens vid 4 andel och incidens på kvinnor och män per   personer [4]. Karpaltunnelsyndom förekommer ofta nära graviditet, hos personer tillsammans diabetes mellitus, hypotyreos samt vid B12&#; och folatbrist [5, 6]. Det besitter föreslagits ett koppling mellan karpaltunnelsyndrom samt yrkesgrupper liksom exponer

Vad h&#;nder inom musklerna?

En rörelse sker även i viss tidsmässig resultat, med olika muskler. Efter en skada i dem motoriska systemen störs ej bara programmen, utan även förmågan för att integrera sensoriska signaler samt anpassa motoriken till olika situationer. på grund av att exempelvis kunna ta och hålla ett kopp i handen, ska riktig muskler, inom rätt resultat, tidsmässigt riktigt och tillsammans med viljans samt känslans hjälp styras korrekt, för för att glaset bör kunna greppas och behållas lagom hårt.

Spasticitet innebär bland annat spända och stela muskler, såsom dessutom förmå röra sig på en svårt alternativt okontrollerbart sätt. När spasticitet uppstår, startar en upphöjd muskelspänning inom en kroppsdel, en spänning som ökar alltmer (så kallad tonusökning). Parallellt ses ofta livliga senreflexer. Tonusökningen är hastighetsberoende så för att snabba, passiva rörelser ger större tonusökning, stegrade reflexer och spasmer. Ökningen finns i både vila samt när muskeln sträcks.

Anledningen mot att symtomet uppstår existerar en skada på cen