Vilket organ kan växa på nytt
På väg mot konstgjorda organ
Efter att inom han flera år forskat på neuroendokrina tumörer samt jobbat vilket överläkare inom endo-krinkirurgi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i götet, bytte Lars Kölby väg eller spår och påbörjade en ST inom plastikkirurgi. En ljus hörde professor Paul Gatenholm från Chalmers tekniska akademi av sig, och undrade om Lars Kölby ville samarbeta kring den nanocellulosa han noggrann varit tillsammans med om för att ta fram, och liksom lämpade sig bra likt ingrediens mot biobläck.
De ägde en massa lösningar, dock inga problem.
”Enkelt uttryckt är kapabel man yttra att dem hade enstaka massa lösningar, men inga problem samt kom mot oss till att titta ifall oss hade några problem liksom inte ägde några lösningar. Vi slog våra påsar ihop samt har samarbetat sen dess“, berättar Lars Kölby.
Blodkärl enstaka nyckel mot framgång
Gruppen äger gjort försök med biobläck innehållande broskceller, som skrivs ut inom gridformat – ett tredimensionellt, väldigt finmaskigt nät – och sedan opereras in i nakenmöss (möss liksom
Stamcellstransplantation
Granskad av:Per Ljungman, professor emeritus, överläkare, Karolinska universitetssjukhuset
Fakta
- Den likt ger stamceller, donatorn, nära en stamcellstransplantation är ofta ett syskon.
- Omkring personer besitter anmält sig till Tobiasregistret och existerar beredda för att donera stamceller.
- Den som får stamceller får cellerna via dropp.
Vad existerar en stamcellstransplantation?
En stamcellstransplantation innebär att ett person får nya blodbildande stamceller.
Stamcellerna är kapabel komma ifrån en donator eller ifrån personen egen. När dem tas ifrån personen egen separeras dem från blodet och förs sen igen. Stamcellerna ges som dropp.
Stamcellerna tas oftast från blodet, men ibland också ifrån benmärgen. detta är enklare för ett donator för att koppla upp sig mot en maskin som sorterar ut stamcellerna i blodet än för att "borra" ner i bäckenbenet och suga upp benmärg i sprutor vilket behöver göras angående man bör donera stamceller från benmärgen.
När någon donerar stamceller kallas det fö
Cellen liksom ska åtgärda allt
Stamceller. De små frukter från växter på hemligheten om hur livet uppstår, lappar samt lagar kroppen och botar livs-farliga sjukdomar. Bara inom år äger en banbrytande upptäckt gjorts. Men hur långt äger stamcellsforskningen egentligen kommit? Hur mycket existerar hopp — och hajp?
Telefonen ringde. ”Det värsta besitter hänt”, sa rösten inom andra änden. Tobias ägde gått försvunnen, Elisabeth Storchs älskade lillebror. Han blev bara 17 år äldre och dog i väntan på ett passande benmärgsdonator. Denna tidiga decembermorgon då julstjärnor hängde i vartenda fönster tvingades Elisabeths mor lyfta luren och uttala de var orden: ”Det värsta äger hänt.”
??Ett halvår efter Tobias död startade Tobiasregistret, Nordens första stamcellsgivarregister som räddat människor ovan hela världen som lider av allvarliga blod- samt immunbristsjukdomar. Genom att ett fåtal nya, blodbildande stamceller ifrån en donator kan dem bli friska och detta är inom stort sett det enda, etablerade behandlingsområdet med stamceller som härlig
En vattensalamander vilar med buken mot ett sten beneath ytan. Den är gulbrun, något tunnare än enstaka vanlig skrivdon och ungefär hälften sålunda lång. ifrån sitt akvarium av transparent plast äger den utsikt mot en halvdussin andra akvarier inom ett mörkt rum vid Karolinska institutet i Solna.
Salamandern ser ett rörelse inom rummet samt spritter inom väg – smidig samt snabb trots att båda frambenen existerar amputerade. Den tillhör arten östlig rödprickig salamander, Notophthalmus viridescens.
I vanliga fall äger den framben som liknar en människas armar. Betydligt mindre förstås – samt slemmigare – men tillsammans med hud, skelett, muskler, ledband, senor, nerver och blodkärl precis vilket en mänsklig arm. Den största skillnaden sitter inom stumpen efter en amputation.
– Inom numeriskt värde månader äger den denna plats salamandern nya framben, säger András Simon, docent nära Institutionen till cell- samt molekylärbiologi vid Karolinska institutet.
Han leder ett forskargrupp såsom studerar hur salamandrar små frukter från växter sig åt för för att återskapa förlo