Hur bestäms besluten i en republik
Sveriges grundlagar samt riksdagsordningen
Sverige besitter fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen samt yttrandefrihetsgrundlagen. Dessutom finns riksdagsordningen, som existerar ett mellanting mellan grundlag och vanlig lag.
Regeringsformen är den mest elementär av våra fyra grundlagar. Regeringsformen beskriver hur landet bör styras samt skyddet på grund av alla medborgares fri- samt rättigheter.
Tryckfrihetsförordningen säger att oss fritt samt ocensurerat får ge ut böcker, tidningar och andra tryckta skrifter. Tryckfrihetsförordningen ger också samtliga medborgare korrekt att ta del från dokument hos myndigheter samt domstolar.
Yttrandefrihetsgrundlagen skyddar rätten för att sända radio och tv och för att publicera texter, bilder samt filmer vid internet. Tillsammans med tryckfrihetsförordningen skyddar alltså yttrandefrihetsgrundlagen folkets yttrande- samt åsiktsfriheter.
Successionsordningen anger regler för vem som är kapabel bli monark eller drottning i landet. Kungen
Sveriges politiska struktur - sålunda styrs Sverige
Kategori
Bild: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag
Folket väljer vilka likt ska sitta i riksdagen (parlamentet). Riksdagen utser statsminister som inom sin tur utser dem statsråd vilket ska sitta i regeringen.
Lästid 16 minuter
Avsnittet handlar om den svenska statens uppbyggnad samt funktion. oss ska titta på Sveriges grundlagar, riksdagen och regeringen och deras olika uppgift samt plats olika beslut fattas. Även regionerna samt kommunerna lyfts fram.
Koppling mot kurs- samt ämnesplaner hittar du längre ner inom texten.
Vad existerar staten?
Med staten menas denna plats den svenska riksdagen, regeringen och myndigheterna. Den svenska staten kunna sägas bestå av ett rad olika personer samt instanser (enheter).
Avsnittet handlar ifall den svenska statens uppbyggnad och funktion. Vi bör titta vid Sveriges grundlagar, riksdagen samt regeringen samt deras olika uppdrag samt var olika beslut saknas. Även regionerna och kommunerna lyfts fram.
Koppling
Besluten som förändrade Sverige
–
– Allmän värnplikt införs samt alla män mellan 18 och 47 år existerar skyldiga för att göra armé grundutbildning samt repetitionsövningar. ifall de blir inkallade nära krig alternativt krigsfara existerar de skyldiga att inställa sig. Systemet lever kvar fram mot mitten från talet. ifrån ersätts den allmän värnplikten av ett frivillig utbildning.
– Kungens rätt för att delta inom dömande domstol upphör.
– Parlamentarismen införs. Det innebär att regeringen är ansvarig inför riksdagen och måste ha stöd där på grund av sin politik. Riksdagen existerar i sin tur ansvarig inför sina väljare, detta vill yttra folket. Kungen beslutar ej längre vilka som bör sitta inom regeringen samt förlorar inom praktiken sin politiska makt.
– Åttatimmars arbetsdag beslutas. Eftersom detta fortfarande existerar sex dagars arbetsvecka existerar arbetstiden 48 timmar per vecka.
– – Riksdagen beslutar om allmän och lika rösträtt till både män och kvinnor. Både män och kvinnor hade idag varsin röst och plats valbara mot riksdagen. D
Hur bildas en regering?
Allmänna val:Val som hålls i bota landet. omröstning till riksdagen, regionfullmäktige samt kommunfullmäktige hålls i bota landet vart fjärde kalenderår, den andra söndagen inom september. ytterligare val mot riksdagen förmå hållas mellan två ordinarie val. omröstning till Europaparlamentet hålls vart femte år.
Extra val: Regeringen får besluta om extra val mot riksdagen mellan ordinarie omröstning. Det existerar också regeringen som väljer valdag. extra val bör då behållas inom tre månader efter beslutet. Då extra omröstning utlysts kunna talmannen vid begäran från regeringen besluta att avbryta riksdagsarbetet mot dess den nyvalda riksdagen samlas. extra val bryter inte ordningen för dem ordinarie valen.
Ledamot: Riksdagen äger ledamöter såsom väljs vart fjärde kalenderår i allmänna val. Ledamöterna blir på det sättet folkets representanter i riksdagen.
Minister: Medlem inom regeringen. Ledamöter av regeringen kallas ministrar eller statsråd. De existerar knutna mot olika departement. Formellt sett är detta departementschefer